"Du lever i en bubbla" var något jag fick höra en gång för länge sen
Om det ändå vore så bra alltså..

Fast iofs, jag lever nog i en bubbla.

Bara det att min bubbla är full med hål. Stora hål. Typ som ozonlagret elr nåt, för det läcker fan in skit hela tiden. Skit i form av falska, självupptagna, patetiska, svikande, vidriga människor. Skit i form av en fucked up boendesituation, arbetslöshet och inte så mycket pengar. Skit i form av äckliga myndigheter, falska och vidriga politiker, ett pengakåt och maktgalet samhälle och korruption till höger och vänster. Fullt med skit i min bubbla allså.

Och faktum är nog faktiskt att alla människor lever i någon slags bubbla. Man ser det man vill se, hör det man vill höra och man blundar för saker som man inte tycker passar in i ens värld.

Men om jag fick bestämma skulle min bubbla vara fri från skit! En rosa och fin bubbla. Tunn och genomskinlig skulle den vara, så att man kunde se allt som hände utanför utan att det störde än. Och i min bubbla skulle jag plocka in alla de underbara, omtänksamma, pålitliga och glädjespridande människorna som jag faktiskt har i min omgivning. Jag skulle stänga ute alla irriterande myndigheter och låtsas som att alla äckliga politiker och makthavare inte fanns.

Ingen falskhet här inte.

Och jag skulle plocka in alla de fina minnen jag faktiskt ändå har från det här året: Italien, körkortet, studenten, Danmark, Rhodos osv. Resten skulle jag stänga ute. Det skulle inte finnas skit i min bubbla. Inte alls. För min bubbla skulle vara rosa, fin, lätt och mysig!

Tänk, ingen skulle då kunna klaga och störa sig på att jag lever i en bubbla. För jag menar vem vill inte leva i en sådan fin och rosa bubbla som jag har isf? ;)

Fast ändå.. när jag tänker efter så är det kanske bra att bubblan har lite hål iaf. För jag menar, det är ju ändå alla de där skitsakerna som läcker in och stör som faktiskt gör att vi uppskattar det fina vi har inne i bubblan till slut. Falska, irriterande människor får mig att uppskatta de äkta, älskvärda människorna som faktiskt finns i min närhet. Och ett fuckat samhälle får mig iaf att uppskatta att jag själv har kommit till insikt i att det faktiskt finns mer i livet än en karriär, pengar och mer pengar. Och varför ska jag egentligen klaga på arbetslösheten, när jag faktiskt trivs som fina fisken med att inte gör nånting alls om dagarna ;)
- Fast det finns lite sprickor och hål här och där.

För saken är ju att när jag själv vill det, så kan min egna, älskade bubbla faktiskt ändå vara sådär rosa, fin, lätt och mysig i alla fall! ♥