Hej jag är zajk.
Okej jag använder det uttrycket hela tiden, men känner mig verkligen så. Och så är jag arg oxå, riktigt jävla arg! Hur fan kunde det bli såhär? Man blir ju helt cp ju mer man tänker. Och eftersom jag är som jag är, så tänker jag för mycket så ni kan ju bara tänka er hur det slutar...

Vet ni, man ska aldrig planera saker. Asså då menar jag inte att man inte ska planera saker som en resa eller om man ska styra upp en fest i helgen, nej jag menar små saker. Ni vet såna där saker som man lixom inte direkt bestämmer, men i huvudet har man en någorlunda klar bild av hur man föreställer sig det lite längre fram eller hur man vill att det ska bli. Pytte pytte små saker som man inte ens tänker på egentligen utan bara är där. Sånt ska man inte planera. Nej, för det blir ändå aldrig så. Tro mig, been there done that too many times. Det där klyshiga gamla uttrycket "Lev i nuet" elr "Lev varje dag som om den vore din sista" stämmer fan så jävla bra. Synd bara att man aldrig tar till sig det. Nej man fortsätter planera, elr nej drömma kanske man ska säga det passar bättre, o sen slutar allt bara i fiasko iaf. Okej ni fattar säkert inte vad jag gaggar om, men i dont give a fuck. Ville bara säga att; Planera inte för mycket, för besvikelsen blir så jävla mycket större när det sen inte blir som du har tänkt dig.

Och en annan sak. Lita inte på någon. Folk säger de saker till dig som de vet att du vill höra. Lyssna inte, för det är inte sanningen, och alla vet ju att förr eller senare så kommer alltid sanningen fram... right?

Nu vill jag bara säga att utan mina tjejer är jag nothing!

Faisa, Madde, Gulstan, Sando och Natalie. Ni anar inte hur mycket ni betyder för mig. Ni finns alltid där för mig i alla lägen. Får mig att inse saker som jag egentligen inte vill se. Ni hjälper mig, stöttar mig och finns där för mig. Ni påminner mig om den jag egentligen är, när jag själv har glömt bort. Och även fast jag inte alltid vill lyssna på vad ni säger till mig, och inte gör det ni önskar, vet jag att det ligger nånting i det ni säger och att ni bara vill mitt bästa. Ni finns där och orkar med att höra mina tankar och prat när jag själv inte ens orkar med mig själv. Ni är bäst och jag älskar er!

Sardonia, så långt borta men ändå så nära. Du finns alltid här, och jag finns alltid där. Min trygghet, min axel som jag kan luta mig mot i alla lägen. Jag vet att vad som än händer så är du alltid där, och jag är så tacksam för det. Du lyssnar och förstår mig så bra. Connected ju? Vet inte vad jag skulle göra utan dig helt ärligt. En vän som du borde alla ha. Jag är lyckligt lottad som får ha dig i mitt liv. Min stjärna och mitt allt. Jag älskar dig så mycket!

Och ett tack till:
Mickis och Felicia, som står på min sida och gör skoldagarna lättare!

Nej nu har jag babblat på massor och ni fattar säkert ingenting. Men dem som vet fattar, och det är huvudsaken. Nur har jag egentligen inget mer att säga förutom en enda liten sak...

Horunge!